Jag är ett medicinsk mirakel?
Hej igen!
Dag 3? Ja, det är dag 3. Jag är hungrig, det liksom värker i magen och jag är sugen. Vi pratade om vad jag skulle kunna unna mig när jag har min cheat day om två månader. Jag tänker sushi, chips, naturgodis. Ja, ni fattar grejen - jag är hungrig!
En annan sak jag tänkt på är att jag (och här tappade jag helt bort vad jag skulle skriva - en annan biverkning är att jag är förvirrad! Ha, men det visste jag att jag skulle vara)... Jo, en annan sak: jag tycker att presentationen av soppan/shaken är väldigt viktig. I vanliga fall är jag en sådan som äter direkt ur matlådan. Men nu när stunden jag får dricka är så speciell så häller jag upp shaken som en fin drink och soppan skall serveras med en liten grön kvist i finaste skålen. Det där får jag ta med mig till efter rivstarten.
Jag har ställt mig på vågen. Den står blixtstilla. Inte ett hg ner eller upp. Jahapp. Det skall bli kul när jag börjar gå ner i vikt. Just nu är det ju inte så kul utan resultat? Jag är skraj att jag inte kommer gå ner i vikt. Men som jag sa till min kille: om jag inte går ner i vikt så är jag ett medicinskt mirakel. Då får de ta mitt dna och bota världssvälten med, för isf kan jag förbränna 600 kcal och dagen på promenad och äta 600 kcal och ändå bibehålla vikten. Det vore ett mirakel.
Hörs!
